Hej,

Jag heter Henri Backman, jag är en 45-årig akutvårdare och har en magisterexamen i förvaltningsvetenskap.

Jag är också utbildad krisarbetsexpert, kunnig inom företagssäkerhet och har studerat barnskydd och familjearbete. För närvarande forskar jag om pilotprojektet för Birkalands psykiatriambulans.

Mina viktiga värderingar är jämlikhet, omsorg om naturen och klimatet, tillgänglighet samt att varje människa ska få leva och bo tryggt precis så som man är. Varje människa är unik och en oersättlig individ.

Jag är född och har bott nästan hela mitt liv i Tammerfors, men har under åren fått värdefull internationell erfarenhet som har hjälpt mig att förstå människors olika bakgrunder ännu bättre.

Teman i Tammerfors

För att jag vill att Tammerfors ska vara en bättre plats att bo i och leva på och att Birkalands välfärdsområde ska garantera tillräckliga och högkvalitativa social- och hälsovårdstjänster för alla. För att uppnå detta har jag mycket att erbjuda både genom min erfarenhet och min kompetens. Jag vill dela med mig av den erfarenhet och kunskap jag har fått genom Röda Korset, Scouterna, universitetet och mina tidigare förtroendeuppdrag till förmån för oss alla. Jag tror att det bästa sättet att göra det är genom att vara en av era valda representanter.

Jag ser att språkliga rättigheter är jätte viktiga. Man måste få tjänsten på sitt eget modersmål också här i Tammerfors.

Min tidigare ordföranderoll i Pirkanmaan Jätehuolto Oy och min nuvarande ordförandeposition i Ekokumppanit Oy har också gett mig värdefulla insikter om hur vi kan göra vår vardag mer hållbar. Jag har även genomgått handelskammarkursen för godkänd styrelseledamot (HHJ) och utbildningen för godkänd styrelseordförande. Som nämndeman i Birkalands tingsrätt har jag under nästan åtta år lärt mig mycket om vårt rättssystem och dess processer.

All denna mångsidiga erfarenhet, min expertis och mina nätverk vill jag nu använda för mitt kära Tammerfors och Birkalands välfärdsområde.

Jag är med i De Gröna eftersom jag vill bevara vår enda planet och dess unika natur, och för att jag vill att alla människor ska behandlas jämlikt utan diskriminering. Jag har även en koppling till Socialdemokraterna genom min farfar och mitt engagemang i fackföreningsrörelsen, eftersom jag anser att arbetstagarens rättigheter och välbefinnande är viktiga. Under min ungdom var jag också medlem i Samlingspartiet och har förståelse för företagandets betydelse, eftersom jag växte upp i en entreprenörsfamilj.

Ett hållbart och tryggt Tammerfors

Med ett hållbart och tryggt Tammerfors menar jag en stad som utvecklas genom hållbara lösningar där miljön och återvinning beaktas. Till exempel har det funnits ett byggprojekt i centrum där man försökte återanvända så mycket material som möjligt från en rivningsfastighet. Vi behöver fler liknande initiativ och mer forskning.

Hållbarhet handlar också om att upphandlingar och val ska vara så miljövänliga och lokala som möjligt. Hållbarhet kan också stärkas i skolor, daghem och arbetsplatser genom att säkerställa en välfungerande återvinning och cirkulär ekonomi.

Med ett tryggt Tammerfors menar jag en stad där det är säkert att röra sig när som helst på dygnet. Det handlar både om trafiksäkerhet och andra aspekter. Exempelvis skulle övergångsställen kunna förses med tydliga, blinkande lampor när någon korsar gatan. Hastighetsbegränsningar bör hållas tillräckligt låga, eftersom hastigheten har stor betydelse vid olyckor. Dessutom måste vi se till att ingen kränks på grund av sin bakgrund eller sitt privatliv när de rör sig i staden. Alla har också en skyldighet att ingripa vid olämpligt beteende, med hänsyn till sin egen säkerhet.

Ungdomar behöver fler trygga platser att vistas på. Till exempel är området kring Laikun lava på sommaren inte den bästa platsen för unga. Samtidigt måste det finnas utrymmen där personer som använder rusmedel och hemlösa kan vistas och få hjälp, så att de inte behöver vara utomhus, utsatta för väder och omgivningens ogillande.

Fungerande och tillgängliga trafiklösningar

Tammerfors har utvecklat sin kollektivtrafik avsevärt med spårvägen, och nätverket utökas fortfarande. Det pågår också många andra byggprojekt i Tammerfors, vilket naturligtvis påverkar trafiken. Informationen har varit bra, och som akutvårdare har jag inte haft problem med att ta mig fram med ambulansen. Rutterna förändras, men vi har alltid kommit fram. Jag tror inte att någon annan har mer bråttom än vi ibland. Samtidigt måste vi säkerställa att tillgängligheten beaktas under byggandet, så att personer som inte kan gå till fots utan behöver hjälpmedel också kan sköta sina ärenden smidigt.

Spårvagnen är mer tillgänglig än bussarna, och det är positivt att resandet har kunnat anpassas efter behov genom tätare turer och fler vagnar. Med andra ord har man reagerat på responsen.

Samtidigt behövs även privatbilismen, eftersom inte alla har möjlighet att använda kollektivtrafik. Man kan sköta sina ärenden med bil i Tammerfors centrum, eftersom det finns ett omfattande underjordiskt parkeringssystem. Vid behov finns också möjlighet att köra fram till dörren, exempelvis vid rörelsehinder.

Den bästa platsen att bo och leva på

Tammerfors är en populär och attraktiv stad dit många flyttar varje år. Jag är född och uppvuxen här och har sett stadens utveckling. Vi har inte alltid varit överens om allt. Det har till exempel funnits motstånd mot byggandet av Tammerforshuset och spårvägen, men idag är de populära bland de flesta. Vi måste våga fatta modiga beslut som utvecklar staden, men dessa beslut måste också vara väl genomtänkta och motiverade

Stadens trivsel och invånarnas välmående stärks av närnaturen, idrott, kultur och mycket mer. Vi måste ta hand om dessa och säkerställa att de är tillgängliga för alla. Jag har till exempel föreslagit att det borde vara möjligt att använda Pali-servicetrafiken för att ta sig till teatern eller ishockeymatcher på kvällarna.

Naturen förbättrar både den mentala hälsan och klimatet. Därför är det viktigt att det är lätt att snabbt ta sig ut i naturen. Tammerfors är en fantastisk stad på det sättet – vi har Pyynikki, Pispala och Kauppi precis i centrum. Dessa pärlor måste bevaras. Ekokumppanit Oy har gjort ett utmärkt jobb med att förbättra tillgängligheten till naturen.

Tammerfors är också känd som en teaterstad och vi har många fantastiska evenemang. Kulturen har en stor betydelse för välmåendet. Vi måste vara stolta över vår mångfald och se till att det även i framtiden finns ett rikt utbud av evenemang, teater, musikaler och kulturella upplevelser i Tammerfors.

För att alla ska ha det bra i Tammerfors måste vi säkerställa att ingen mobbas i skolan, på arbetsplatser eller någon annanstans. Varje människa är lika värdefull. Ingen ska utsättas för trakasserier eller diskriminering på grund av sin bakgrund, sitt språk, sin rörlighet, sexuella läggning, kön, hudfärg, klädstil eller någon annan anledning. Vi måste sätta stopp för all form av diskriminering och rasism. Ofta handlar det bara om onödig rädsla och okunskap. Därför är det viktigt att även staden bidrar till att sprida information, försvara minoriteters rättigheter och lyfta fram orättvisor på ett tryggt sätt, så att de kan åtgärdas.

Välfärdsområdes

Välmående personal

En välmående personal garanterar de bästa tjänsterna. Enligt en gammal visdom inom personalledning bör kön vid bakdörren, där de anställda kommer in, vara längre än kön vid dörren där kunderna kommer in. Detta garanterar god service, eftersom en arbetsgivare som respekterar sina anställda också skapar en bättre arbetsmiljö.

Tyvärr har Pirha inte haft ett gott rykte som arbetsgivare. Pirha har nyligen försämrat företagshälsovården, vilket påverkar personalens arbetsvillkor och rättigheter negativt. Företagshälsovårdens läkare kan inte längre remittera patienter till specialistläkare i varje fall, utan de måste gå via sin hälsocentral. Det räcker inte heller att företagshälsovårdsläkaren har undersökt och gjort en bedömning, utan en läkare inom Pirha måste också bekräfta den. Detta genererar visserligen intäkter för Pirha, men försämrar personalens rättigheter. En annan försämring var att vår företagshälsovårdssköterska förlorade rätten att delta i förhandlingar som rör de anställda, trots att företagshälsovårdssköterskan oftast känner de anställda bäst.

Tammerfors stad har en försäkringskassa för sina anställda. Det innebär att de kan få ekonomiskt stöd för exempelvis massage, tandvård och inköp av glasögon. Stöd ges också vid långvarig sjukdom. De anställda betalar en avgift på 0,125 % av sin lön till försäkringskassan, vilket ger en god förmån. Pirha valde att inte införa en försäkringskassa, trots att det diskuterades och föreslogs. Anledningen var tydligen att vissa anställda inte ansåg den vara nyttig, även om majoriteten gjorde det. En försäkringskassa skulle förbättra personalens välbefinnande på ett kostnadseffektivt sätt. Därför utreder jag nu hur vi kan införa den även för Pirhas anställda. Försäkringskassan kräver en initial ekonomisk satsning men betalar sig själv tillbaka på sikt.

Dessutom skulle det vara bra att stärka det närmaste ledarskapet, så att resurserna räcker till för att hantera de anställdas synpunkter och initiativ.

Tillräckliga närtjänster och möten ansikte mot ansikte

Antalet äldre ökar ständigt och ensamhet är ett växande problem, rörligheten kan ocksåförsämras. Alla har inte möjlighet att ta sig långt, och digitala tjänster är inte heller en bra lösning för alla. Digitala eller distansbaserade tjänster är inte heller det bästa alternativet för alla unga.

Pirha har planerat att flytta äldreomsorgens dagverksamhet till distans. Jag hörde som en av motiveringarna att det görs på distans även på andra håll. Jag anser att detta är ett dåligt argument – varför skulle inte Pirha kunna vara ett föredöme istället för att följa en dålig utveckling?

Som akutvårdare möter jag många äldre som är isolerade och inte får det stöd de behöver. De kan inte ta sig hemifrån. Jag vägleder dem till att få det stöd de behöver. Men att få träffa andra människor och ha tillgång till närtjänster, så att man kommer ut ur hemmet, är viktigt för oss alla. Vi måste garantera att alla har rätt till tillräckliga tjänster och möjligheter att träffa människor ansikte mot ansikte.

THL publicerade nyligen en studie som visar att även distansarbetare upplever ensamhet och att fler dagar på kontoret skulle behövas för att öka sammanhållningen.

Pirha måste därför säkerställa tillräckliga närtjänster och möjligheter till fysiska möten, till exempel inom dagverksamheten. Många äldre har hemtjänst, men ett 15–30 minuters besök är inte samma sak som att kunna sitta ner och prata med en jämnårig.

Närtjänster kan också organiseras som mobila tjänster och behöver inte vara dagliga. Men vi har alla rätt att få tillräckligt med tjänster och att kunna träffa riktiga människor ansikte mot ansikte.

Stöd till den tredje sektorn

Den tredje sektorn har en viktig roll i att erbjuda tjänster på ett medmänskligt, högkvalitativt och kostnadseffektivt sätt.. Men det får inte leda till att den tredje sektorn inte får tillräcklig ersättning för sitt arbete.

Jag är medlem i Pirhas multipalettutskott. Vid ett av våra möten fick vi höra olika tjänsteleverantörer inom äldreboenden berätta om sin verksamhet. Privata tjänsteleverantörer uppgav att deras riktlinjer säger att om en äldre person blir sjuk, ska de ringa 112 så att den offentliga sjukvården tar hand om vården så länge som möjligt.

En representant för den tredje sektorn berättade däremot att deras sjuksköterskor strävar efter att ta tillbaka de boende till deras egen vårdenhet så snart som möjligt och vårda dem där, så att sjukhusvistelsen blir så kort som möjligt.

Vilket alternativ låter mer etiskt?

Som akutvårdare har jag också stött på fall där en läkare har instruerat att ringa 112, men där patientens vårdbegränsningar har gjort att det inte varit nödvändigt att transportera personen till akuten, trots att läkaren velat det. Vi har i samråd kommit fram till att en sjukhusvistelse kan orsaka förvirring och att det ofta är bättre att patienten får stanna i sin egen vårdmiljö.

En gång var jag tvungen att, på läkarens order, transportera en person i palliativ vård till akuten för att dö, trots att det hade varit mer humant att låta personen avlida i sin egen säng med sina anhöriga närvarande.

Dessa erfarenheter har gett mig en tydlig bild av att den tredje sektorn ofta erbjuder bättre och mer medmänskliga tjänster. Vi måste säkerställa att den tredje sektorn får tillräckligt stöd och vid behov hjälpa dem i upphandlingsprocesser genom rådgivning.

Psykiatriambulans till Birkaland

Jag deltog i pilotprojektet för psykiatriambulansen och forskar nu om den. Målet är att göra detta till en doktorsavhandling. Enligt forskningen har psykiatriambulansen minskat besöken på akutmottagningen med cirka 10 %. Ambulansen har också fått positiv respons från patienter för sitt medmänskliga och individcentrerade bemötande.

Psykiatriambulansen har väckt intresse även på andra välfärdsområden, och det har lämnats in fullmäktigemotioner om den. Den är en viktig del av vårdkedjan inom psykiatrin och leder även till besparingar, eftersom patienter kan få vård och stöd i hemmet.

Psykiatriambulansen måste bli en permanent verksamhet i Birkaland och i hela Finland.

Om du har frågor eller funderingar, tveka inte att höra av dig. Jag är här för dig!